Varje gång man åstadkommer något skaffar man sig en fiende. Man måste förbli medelmåttig för att vara populär!

Detta är ett citat som jag tycker är väldigt bra – och vi är många som råkat ut för denna missunnsamhet och avundsjuka. Jag kan inte bryr mig mindre om såna som knappt kan le utan att säga- kul, roligt med en syrlighet som dryper!

Jag har aldrig haft svårt för att säga – grattis var roligt eller – har du nya kläder – ny frisyr- nya gardiner vad som. Ett liten muntert ord är inte så svårt att bjuda på ibland . Den svenska avundsjukan är stor och inte att förglömma denna missunnsamhet som många bär på. Tycker så synd om människor som inte kan eller vågar bjuda på ett lite gott ord eller leende. Dom behöver verkligen få lite råd och tips. Vi vet inte hur bra vi har det!

Kolla på denna pandemin covid-19 vi klagar att vi inte kan handla vara ute på krogen röra oss fritt bland människor osv. Denna pandemi har pågått i Sverige i 8 månader och vi gör inget annat än klagar. ( inte alla) VI klarar inte ens 8 månader i våra liv för att hjälpas åt att förhindra en pandemi. Det finns dom som har /är varit med om krig, elände och utsätts varje dag för grymhet. Vi kan inte säga att vi är bra på tålamod.

Jag förstår mycket väl att det blir psykisk ohälsa – och jag ser det varje dag och pratar med människor som mår dåligt. Men vi andra som kan – och ska förhindra att vistas ute och sprida detta vidare måste vara snälla mot oss själva och andra- håll avstånd. Ensamheten i denna pandemi är sorglig. Men kan vi ska vi försöka gå ut – ta en promenad träffas på avstånd och prata med varandra i telefon. Vi måste alla hjälpas åt om du är 15 eller 90 år spelar ingen roll vi har alla en skyldighet.

Men nu ökar covid-19 med vindens hastighet och folkhälsomyndigheten har släppt på restriktionerna så nu har vi alla samma regler – och hoppas vi klarar oss. Sedan tror inte jag att man satte en gräns på 70 + för att vara elak jag tror det handlar om omtänksamhet. Man väljer att tolka det som man vill – och jag kan absolut tolkat det fel.

Jag håller avstånd – och du håller avstånd till mig – det är mitt sätt att bidra – kom inte nära.!

Ha en goer dag – och passa på att vara ute ni som kan, solen lyser även i dag!

KRAM

Veronika

Du kan aldrig gå framåt

Idag har hösten kommit på riktigt – regn och rusk. Men vi har haft en lång härlig höst med sol – underbart! Man ska inte klaga det finns de som har det mycket värre, det finns delar av Sverige som har snö – det är inte roligt!

Ibland kommer jag på mig att jag är stelopererad och inte kan böja eller vrida mig så lätt. Tänk när du är ute och går och hittar ett gäng kantareller men inser – ska jag kunna plocka dom måste jag lägga mig på knä – och det vore riktigt eländigt om jag inte kom upp, vilken syn. Så det är bara att gå förbi och tänka dom finns även på burk – och så har vi Stefan!

När jag börjar plugga sa min handledare något som jag tänker ofta på och som präglar hur vi mår och tänker. – ”du kan aldrig gå framåt så länge du bara tänker bakåt på det förflutna” det är så rätt sagt vi kan inte göra något åt det förflutna men vi kan göra precis vad vi vill med framtiden, ingen annan kan bestämma din framtid, det är bara du själv. Många tänker varför drabbar vissa saker bara mig – det är ganska vanligt tänk, tyvärr! Men om det nu drabbar oss massa saker vi inte hade tänkt så måste vi för att orka tänka framåt tänka om – det som har drabbat oss har ju redan varit. Inte alltid lätt att tänka rätt men ibland måste vi.

Magnus har kört och tränat med bandet och jag har faktiskt lagt mig i sängen för att kolla in någon bra film, känner att jag behöver inte göra ett skvatt mer idag. Förr kunde jag inte det men jag har lärt mig på min 53 åriga snart 54 åriga resa att det finns bara en av mig och det gäller att vårda sig väl! Massa måsten och vara med överallt är ett minne blott!

Alla mina operationer och min resa med min rygg har också gett mig ett nytt sätt att tänka, det kunde gått åt helv…. men nu gjorde det inte det – så nu gäller det att titta framåt och inte bakåt.

Kramis på er och glöm inte att hålla avstånd – det är inte över!

Partiledardebatten

Jag går och lägger mig och låter partiledardebatten fortsätta utan mina öron. Jag vet inte vad jag ska tycka eller säga, det jag känner starkt när jag lyssnade är att – gör om och gör rätt, detta funkar inte, samma ord samma visa – och ingen framåtanda. Jag blev trött.

Helgen har varit lugn och mysig. I fredags kom Clara och sov över – och givetvis blev det pannkaksfrukost det går inte att ändra på. Annars har vi inte gjort så mycket – inte jag alla fall mest latat mig med fötterna på bordet och kollat på serie eller läst. Magnus har vart ute en runda på frisbeebanan med Stefan idag så han har inte latat sig lika mycket. Vi började titta på handmaid’s tale en serie på viaplay den har fått höga poäng men lite underlig men ändå spännande. Jag har lite svårt att bestämma mig för vad jag tycker om den!

Harley mår bra och letar inte längre efter Nisse, han äter och busar så han är sitt vanliga jag igen. Skönt. Det är tomt utan Nisse mops men så är livet – det vi vet är vi föds och vi dör – och tyvärr lämnar både människor och djur oss alldeles för tidigt ibland.

Nu ska jag stoppa hörlurarna i öronen och lyssna på en bok – och som vanligt får jag nog spola tillbaka för jag brukar missa en del då jag brukar somna 💤

Kramis

Ett inlägg en vanlig onsdag kväll

Idag känns det som det mesta börjar återgå till lite av det normala efter helgens omtumlande händelser.

Vi åkte till Dalarna i torsdags kväll med Madde och Kjelle, vägen dit var nog den roligaste på länge – vi hade kloka diskussioner och ett gott vin så vi var nöjda! Ett underbart väder i Dalarna med höstfärger och lite kallare med högre luft än här hemma. Det var mysiga dagar!

På lördagen ringde Niklas som passade hundarna och berättade att Nisse kan inte kissa. Han ringde ner till Slöinge djursjukhus och fick komma in med en gång. Dom röntgade och hittade en stor sten och prostatan var jätte stor. Nisse fick stanna kvar och skulle stanna över natten. Kl 15 ringde veterinären oss och berättade att han blivit mycket sämre och dom kan inte tappa honom. Dom kommer inte igenom. Man behövde göra en stor operation där dom inte trodde Nisse kommer klara sig då det skulle vara en högriskoperation. Man skulle i den första akuta operationen skära upp buken omleda urinröret och göra en fistel som han kan kissa ifrån.
Vi blev chockade! Vi fick 5 minuter på oss att fundera. Hon ringde tillbaka och vi tog beslutet att avliva honom då han snabbt blev mycket sämre och dom inte såg något hopp.


Så lilla Nisse finns inte mera. Det var ett jäkla slag först att vi inte var hemma och sedan att allt hände så snabbt. Vi vet att han levde i 4 lyckliga år hos oss och han var verkligen familjens lilla mops clown. Ibland händer det som man inte vill ska hända och man kan inte styra över det.

Men livet går vidare – och nu får vi göra allt så lilla Harley känner sig glad. Han saknar sin kompis. Men idag har det gått bra tycker jag, han busar på men har ingen riktig matlust. Han känner givetvis av att vi inte har varit på topp, så nu får vi tänka om och tänka rätt – och göra det bästa av det så vi alla mår bra och minns lilla Nisse med glädje och bus.

I morgon är vi lediga båda två och det ska bli så jädrans gött, vi börjar nog morgonen med en runda på frisbeebanan!

Glöm inte att hålla avstånd!

Kram